Gamla hjältar!!

Som mycket ung tjej hade jag en stor idol, Bryan Adams! En enorm affisch, inhandlad i Stockholm av en kompis, var bland det käraste jag hade och hängde på bästa platsen i mitt flickrum för att lätt beskådas från varje vrå.. Än idag dansar jag hej vilt till Summer of '69, eftersom det är den som fortfarande spelas på nattklubbar och discon. Men vad sägs om andra gamla godingar som Heaven och Run to you.. eller Cuts like a knife.. eller Native son.. eller Heat of the night.. eller Everything I do.. Ojoj, listan kan bli lång känner jag. Men hur som helst, min första hjälte var det!!


Sen blev jag en lite äldre tjej och genomgick min svarta period, en sån har väl alla?? =) Punk var min grej då och de största hjältarna hette Strebers och Ebba Grön. Vad sägs om 39 steg eller Elsa som bara blev åtta år.. eller Staten och kapitalet eller Die mauer (eller var det imperiet..? Thåström kan jag garantera att det är som sjunger åtminstone)


Punken lever egentligen starkt inom mig fortfarande men som så många andra växte jag upp lite grann och lite mer rumsrent hittade jag metall-rock ist. Mina senaste hjältar, som hänger med än idag och delas med mannen och även numera sonen, heter Iron Maiden!!

En konsert har jag besökt, Give me Ed 'til I'm dead tour 2003, sonen låg i magen och påpekar idag att han minsann också har varit på en konsert.. =)

I år har de besökt Sverige igen, det börjar snart bli en gång om året. Min lillebror, som jag också influerat men påstår sig vara ett ännu större fan än jag, varför man nu ska tävla om det?? Han har hursomhelt varit ner till Gbg för att se sin tredje spelningen (viktigt att nämna, säger han här brevid) och fick till och med sin flickvän med sig, hon gillade hela resan utom kanske just spelningen.. men, men, med var hon.

Spelningsdagen tog de nån slags oplanerad rutt förbi Maidens hotell (vilket han var helt ovetandes om) och springer plötsligt på en långhårig blond karl med gräslig skjorta.. "Det är ju fan Nicko!! Kom!! Kom!!" säger min lillebror till sin flickvän innan han springer fram och skakar hand.. med min hjälte!! Hur orättvist är inte det..? Och hur stort är inte det?? Mannen i den gräsliga skjortan visade sig mycket riktigt vara Nicko McBrain, Iron Maidens legendariska trummis. Och med den snoken har vi redan konstaterat att det inte rör sig om en lookalike..

Stort!! Var ordet.. Lillebror är så Starstrucked att han knappt kan le, det syns väl..? =)

Och ja, jag är avundsjuk!!

Lata dagar blir det

Det här med att vara student när man får barn har verkligen sina fördelar. Mannen är föräldraledig och jag har väldigt sparsamt med lektioner.. som jag känner att jag måste gå på i alla fall. Lillemannen har fortfarande väldigt bra och regelbundna rutiner, är såklart vaken mer men sover fortfarande mycket och bra.
Så här kan våra dagar se ut:


Skönt och avslappnat tillbringade i soffan medan den lille sussar i vagnen, vissa dagar är bra sköna..

Håller på att se ikapp de fyra "Inför Eurovision"-programmen på SVT-play, det är ju semifinal 2 ikväll med Sveriges bidrag. Jag, som alltid brukar vara väldigt insatt i den här trevliga tävlingen, har otroligt dålig koll i år. Min Eurovision-vän ringde igår och ville diskutera potentiella vinnarlåtar och jag skämdes när jag knappt visste vad hon pratade om. Så nu ska här uppdateras!
Hittills har jag kommit fram till att Ungern inte alls är så bra som förhandstipsen säger, att Bosnien-Hercegovina har en jätteskön låt, att Eric Saade kommer att tilltala små tjejer och gamla mammor (tänk twi-moms men med pop-pojkar och nä, jag ingår väl inte i de kategorierna.. ;-)), att jag verkligen gillar Irlands bidrag samt att Danmarks låt låter precis som Sing for me med Andreas Johnsson..

Här bjuder jag på en av mina all-time-favourites, vinnaren från 1998:


Irlands bidrag i år:


Dagens betraktelser

Idag åkte ett par av mina klasskamrater Vasaloppets Öppet spår, jag är så avundsjuk! Nästa år ska jag dit igen. Undrar hur det kommer att kännas på söndag när tävlingen går på TV och allt?

Fint väder idag, barnen har sportlov. Tråkigt bara att de har en så trött mor just nu. Ut kom de i alla fall, drygt en timma på förmiddagen lyckades de vara vänner och leka tillsammans i snökullarna här utanför. Sonen som inte alls är ett utebarn blev överlycklig när han förstod att avsaknaden av minustecken framför temperaturen betydde att det var PLUS-grader. Det verkar han ha väntat på. Klädde på sig på eget initiativ, letade fram solglasögonen och var först ut genom dörren.

Fick ta en tur förbi labbet på vårdcentralen idag också. I fredags ringde barnmorskan och sa att blodprovet de tog om vattkopporna även visade att jag inte var smittad. Idag fick jag veta att man måste ta ett prov till efter ca en vecka och det var idag. Så en liten promenad i solen fick även jag. Hoppas nu att detta visar att jag definitivt undgick smittan.

Jag är såå trött hela tiden, sov faktiskt hela natten och missade i princip allt vad Oscarsgala heter. Jag som brukar bänka mig hela natten när den visas. Och somnade en stund igen efter den lilla promenade och, till råga på allt, under damernas 10 km klassiskt! Vaknade till när kommentatorerna började tjuta över sekundstriden mellan Björgen och Kowalczyk. Gissa vem som vann..!?

För 25 år sedan satt jag och min syster, 6 och 4 år, och väntade på tecknat som alltid visades under Godmorgon Sverige på lördag morgon. Den morgonen blev det aldrig nå tecknat utan de pratade bara om nån gubbe som blivit skjuten och visade en röd fläck på en gata hela tiden. Vi spelade Bingo med en bingomaskin man drog nummerbollar med och väntade och väntade, samtidigt som vi undrade varför mamma och pappa var så konstiga. Vad gjorde du den morgonen?