Alla flickor har rätt att gå i skola

För två år sedan, just innan jul, befann jag mig hemma hos mina föräldrar på besök över luciahelgen. När jag är där har jag lite som semester och slappar gärna till det, det innebär för mig att jag vänder dygnet lite grann. När jag då spenderar mina timmar i ensamhet på natten när resten av min familj och mina föräldrar sover, roar jag mig bl a med att glo på TV. Där hos mina föräldrar, i det rum vi sover i när vi är där, finns bara 1:an, 2:an, TV4, 6:an, SVT24 och barnkanalen. Alltså brukar det bli mycket nyheter via 24:an och ev nån gammal serie som sänds nattetid på 6:an, lite mysigt i sig bara det.

Nåväl, den här julen 2009 rullade nånting jag inte sett förut hela natten och stora delar av dagen på en SVT-kanal, ett program som visade tre radiopratare i en glasbur som sände radio live i TV. Särskilt en av dessa tre pratare fastnade jag speciellt för och började titta mer och mer på detta.

Musikhjälpen 2009

Det var Christer Lundberg från Christer i P3 och programmet var Musikhjälpen och jag blev helt fast. Det året samlade de in pengar till kampen mot Malaria och jag skulle senare bli varse att detta program återkom varje December. Tyvärr inte med Christer som programledare längre men den näst bäste Jason Diakité har varit med igen och så också i år.


I år har de ett fantastiskt bra tema för sin insamling Alla flickor har rätt att gå i skolan. Detta är motiveringen till temat citerat från musikhjalpen.se :

"Naturligtvis ska ALLA barn gå i skolan. Men eftersom det är flickorna som faller ur skolsystemet först har vi i den här insamlingen valt att fokusera på dem.

Ju längre en flicka får gå i skolan desto senare gifter hon sig, desto färre barn skaffar hon och desto bättre kan hon ta hand om sina barn.

Dessutom avtar spridningen av hiv samtidigt som barnadödligheten minskar när flickor utbildas. Detta gynnar den ekonomiska utvecklingen, som i sin tur är bra för alla. Därför handlar den här insamlingen om flickorna."

 

Jag tycker det här är ett så bra tema att jag har startat en egen insamling som du hittar HÄR klicka in och skänk en slant via SMS så bidrar även du till temat!

Och följ Musikhjälpen i P3 eller SVTPlay eller SVT2 (som sänder främst nattetid) Det är jättekul, min upptäckt 2009 kändes nästan lie magisk faktiskt! Dessutom spelas otroligt mycket blandad musik såklart.. för en stund sedan var det Mikael Wiehe och just nu är det live Beatbox.. så titta!!!!

Inspirationen flödar

Det bubblar i mig! Jag har så mycket idéer att jag knappt vet var jag ska börja!! "Tålamod", säger jag till mig själv, "du vet att du fått jobba långsiktigt förr, du kan göra det igen." Men jag vill ju göra allting NUUU!!
Fast det går ju inte, förstås, det mesta behöver också gro och mogna till sig, bida sin tid och vänta in rätt tillfälle. Men det är såå spännande!

Just nu i skrivandets stund bubblar det mest inför C-uppsatsen, tror verkligen jag/vi har hittat ett ämne som passar perfekt. Är så inspirerad att börja, jobbigt när jag inte kan sätta mig just nu. Vetenskapliga artiklar är på engelska och ofta skrivna på fackspråk och med termer av olika slag. Tungt, tungt, fast det är intressant, så det kräver fokus. Jag brukar läsa dem som bäst mellan 22-01 av nån anledning, har ju iofs alltid varit en nattuggla. Ikväll sätter jag igång, har mjukstartat med att organisera dem efter läsordning, sen är det bara att börja konsumera kunskap, hehe.

Ååh, skulle behöva få utlopp för allt bubbel, kanske jag borde dra ett pass på gymmet eller nåt. Eller ta en riktigt lång powerwalk.. fast jag har fortfarande ont i baken, kanske gymmet ändå.

Det är hursomhelst en underbar känsla att ha en sån här törst efter kunskap, hoppas, hoppas det håller i sig!!

Vilken vurpa, jag är skadad!

Skulle inte längtat och önskat efter vinter ändå, nu när den äntligen kommit visar den sin fula baksida nästan direkt. På väg till skolan igår la jag visserligen märke till att det glänste vackert men oroväckande framför mig, precis i ett nerlut dessutom. Jag gick mer försiktigt, tyckte jag men hann bara ta ett par steg på blänket innan fötterna försvann under mig!

Fötterna fram och baken ner, landade med full kraft på rumpan och svanskotan.. Fy f-n vad ont det gjorde, säger jag bara. Det tog flera sekunder innan jag riktigt kunde röra mig och säkert en minut eller så innan jag kom upp igen. Kan låta som kort tid, men prova sitta där med smärtande bak, ojandes, med en flod av studenter runtomkring jäktandes till lektioner.. Ett par killar stannade dock till och frågade hur det gick, men då var jag nästan på benen igen. All heder åt dem ändå, som stannade!

Resten av promenaden till föreläsningen gick ganska sakta och ja, försenad blev jag. Även om det efter en stund kändes bättre än jag befarat, sist jag slog svanskotan hade jag ont i ca 5 år.. Under dagens gång kunde jag också konstatera att det inte rörde sig om just svanskotan utan snarare att jag tryckt till de två lederna i höften mot ryggen, som förmodligen redan var försvagade efter graviditet/amning, SI-lederna smärtar alltså bilateralt kan man säga.. ;-)

Känns lite bättre idag så förhoppningsvis går det över fort!

Så nu vet ni det.