Vilken vurpa, jag är skadad!

Skulle inte längtat och önskat efter vinter ändå, nu när den äntligen kommit visar den sin fula baksida nästan direkt. På väg till skolan igår la jag visserligen märke till att det glänste vackert men oroväckande framför mig, precis i ett nerlut dessutom. Jag gick mer försiktigt, tyckte jag men hann bara ta ett par steg på blänket innan fötterna försvann under mig!

Fötterna fram och baken ner, landade med full kraft på rumpan och svanskotan.. Fy f-n vad ont det gjorde, säger jag bara. Det tog flera sekunder innan jag riktigt kunde röra mig och säkert en minut eller så innan jag kom upp igen. Kan låta som kort tid, men prova sitta där med smärtande bak, ojandes, med en flod av studenter runtomkring jäktandes till lektioner.. Ett par killar stannade dock till och frågade hur det gick, men då var jag nästan på benen igen. All heder åt dem ändå, som stannade!

Resten av promenaden till föreläsningen gick ganska sakta och ja, försenad blev jag. Även om det efter en stund kändes bättre än jag befarat, sist jag slog svanskotan hade jag ont i ca 5 år.. Under dagens gång kunde jag också konstatera att det inte rörde sig om just svanskotan utan snarare att jag tryckt till de två lederna i höften mot ryggen, som förmodligen redan var försvagade efter graviditet/amning, SI-lederna smärtar alltså bilateralt kan man säga.. ;-)

Känns lite bättre idag så förhoppningsvis går det över fort!

Så nu vet ni det.

Kommentarer :

#1: Lovisa Fors

aj aj.... inte alls kul att ramla. använd broddar :) när jag var till akuten dagen efter att jag hade ramlat trodde dem oxå att det var si-lederna som hade fått en ordentlig smäll men det var så mycket mer. okej bra att man troligen kommer vara rörlig. har ju en hemsk bild utav hur den ser ut :) vet att jag inte får göra så mycket men tror du att (med skenan) kunna få ex dammsuga försiktigt och göra andra hushålls sysslor? hatar o känna mig så begränsad! men har ju kunnat promenera ca två timmar (sakta med en nio månaders gravid kvinna som sällskap) under två dagar och det har inte ens krampat. så jo bättre är det. men ramla inte fler gånger nu denna vinter! hoppas vi syns snart :) kram kram!

skriven

Kommentera inlägget här :