Jag är inte en jättestrukturerad människa, fast jag kanske skulle vilja vara det lite mer. Alltid när jag försöker skapa rutiner eller former för lite vad som helst som kan upplevas kaotiskt, så håller det i bästa fall i några veckor och sen är jag tillbaka i samma oorganiserade mönster. Med åren har jag mer och mer accepterat att det är så här jag fungerar och att det egentligen skapar mer stress hos mig när jag försöker upprätthålla struktur, än när jag tar dagen lite som den kommer. Så fungerar jag.
Men när det kommer till att genomföra något, t ex att klara av ett Vasalopp eller kunna förverkliga drömmen att bli sjukgymnast, då är jag en jäkel på att arbeta målinriktat med delmål efter vägen som ska uppfyllas. Det är så att jag behöver se det stora målet framför mig och allt eftersom klura ut vad jag måste göra för att nå det. kan man inte kalla det för ett sätt att strukturera upp saker? Det är kanske det jag behöver i vardagen också, att lägga upp ett mål? Men det är mycket svårare att göra ett tydligt mål av så många saker som vardagen består av.
När det kommer till mål är det oerhört viktigt att målet är konkret och mätbart. När man arbetar med rehabilitering och hälsa stöter man ofta på målet "att må bättre", "att vara smärtfri", "att komma tillbaka". Tillstånd som är mycket individuella och högst subjektivt. Att välja ett mål som "kunna gå 100 m utan att stanna" eller "kunna sova en hel natt" gör det däremot lätt att veta när det är uppfyllt.
Kanske ett mål i vardagen ska vara "när sonen kommer ihåg att ta med läxan tillbaka till skolan varje vecka i en månad"? Måste nog fila på det där...
Det mål jag arbetar mot just nu är den eventuella klassikern, det är det stora målet. Efter vägen finns det naturliga delmål som är de olika momenten, löpning, skidor, cykel och simning. Men där finns det mängder med små, små mål jag kan uppfylla efter vägen. Det abolut närmaste är Vårruset, 5 km, mitt pb är 28 minuter. Har i år redan nu under början av säsongen fått ett kvitto på att jag förbättrat mig som löpare sen början av förra säsongen. Från att ha startat 2012 med en snittempo på 6.30 min/km, avslutade jag förra säsongen på 5.30 min/km. Den säsonstart har jag gått ut hårt och redan löpt 5,9 km på 33.08 min, ett snitt på 5.36 min/km men med det positiva beskedet att delar av löpturen höll jag mig under 5 min/km. Mycket siffror nu, men jag vart både förvånad och stolt. Hade inte väntat mig det redan nu, men oerhört nöjd med att min kontinuitet med träningen under vintern ger resultat som är mätbara för mig här.
Så mitt kortsiktiga mål idag är att springa vårruset den 3 juni på 25 minuter.
Jag jobbar också mycket med mål, mest på grund av att jag vill känna att jag är på väg någonstans mot något bättre, att jag inte står och stampar i livet.
Här om dagen skrev jag ner en "femårsplan" där jag kortfattat beskrev hur jag önskar att mitt liv ser ut om fem år. Där ryms alla "det där ska jag göra sen... någon gång... när jag får tid...", dvs i min femårsplan är jag t.ex. utbildad till och verksam som sjuksköterska, jag är fackligt aktiv, vår familj har det bra, vi har fått ordning på trädgården, jag läser böckerna jag inte hunnit med, jag är i fin fysisk form osv.
Denna femårsplan ligger sedan till grund för vad jag företar mig idag, här och nu. Varje dag har jag som mål att göra något som för mig närmare tillvaron jag målat upp i min plan.