Lägger mig igår med en brutal "tycka-synd-om-sig-själv"-känsla, vaknar imorse med energi i nivå med min dotters. Vad hände?? Den stressiga morgonen, en måndagmorgon, blev lite platå på det hela och väl anländ till jobbet hade det dalat lite. Men sen blev det bättre och bättre allt eftersom dagen led och efter kvällens dubbelpass, då jag även höll i Core för vår löpargrupp, blev det nästan eufori. Nästan alltså. Och vet ni, när jag klev ut på parkeringen när mina gym-pass var slut, då var det varmt ute!
Blev en sen hemkomst för mig och mina två äldsta, vi åt lite kombinerad middag/kvällis framför uppsnacket till hockeyn när vi hämtat hem lillebror, sen skickade jag de i säng. De två yngsta somnade på stört och den äldsta för en stund sedan. Nu sitter jag i tystnaden och undrar hur jag ska komma i säng själv i skälig tid med all denna energi som bubblar i kroppen. Fast skälig tid, det har kanske passerat redan?