Linda

I helg gäller vila, koka ingefärste som jag precis upptäckt, tålamod! Inte skynda på nåt. Ladda för 8/2 och seedningslopp. Jag vet ju att jag är stark, ingen idé att stressa och öka risken för virusstalkning.

Tror jag gör natt nu, borde verkligen sova mer, är nog en stor bov i immunkriget. 

Det är det ju nästan jämt under vintern, om inte annat i TV-soffan framför Vinterstudion. Fast detta år har jag missat nästan varenda studio, så mycket idrottande som ska utövas på riktigt. Planerade för seedningslopp under lördagen men insåg mot slutet av veckan att det riskerade att frysa inne, mycket riktigt kl 05.00 på lördag morgon kom beskedet att det var -32 på tävlingsområdet och därmed inställt. Hade även bokat in hockeybiljetter då det var Kidzday på Coop Arena i Luleå, så det var bara att trotsa kylan och åka iväg, om än efter lite mer sovmorgon än vad jag från början trott.

 

Vi hade verkligen superkul, inte så särskilt kallt när vi väl kom neråt kusten, men det blåser ju förstås alltid där. För dottern var det första gången på en riktigt hockymatch och med hennes nyvaknade intresse för skridskor och klubba, hon har börjat träna med ett blivande flicklag, vart det succé! Den bästa dagen i hennes liv, blev omdömet, inte fy skam kan man känna. Hon var mycket fokuserad hela matchen och frågade och funderade. Vid ett tillfälle sa hon att det var så roligt att hennes ben skakakde, hela hon log från början till slut. Det första hon frågade när det var över var när vi åker igen. Det var imponerande att hon höll ut hela matchen och med det stora intresset. 

När resten av Sverige jublar över snö och plockar bort sina Blocketannonser om att sälja startplatser till Vasaloppet, sitter jag här uppe i norr och känner kylan in i märg och ben. Det är inte bara det att det är kallt och pratas köldrekord, det är också det att det hela tiden blåser, vilket både ökar köldeffekten och tvingar in kylan genom alla de lager kläder man kan packa på sig. En viss lindring har infunnit sig de senaste dygnen, bara ca -16 idag, men fortfarande en nordlig vind som biter i kinden. När det börjar krypa ner mot -30, då blir det vindstilla, nästan, men luftrören... Så ni kanske förstår att det inte blir många mil i skidspåren nu. Och loppet närmar sig med stormsteg!

 

Passar på att tänka på de andra grenarna i Klassikern, för det är visst så att jag inte får nöja mig med löpning och skidåkning. Försökte mig på lite simträning under helgen som gick, fick ihop 1000 meter men inte kan jag ju påstå att det går fort. Ont i nacken får jag också, bröstsim är det jag håller mig till men jag sjunker ner väldigt mycket i vattnet med resultat att huvudet hela tiden böjs bakåt. Det positiva är att den ökade styrka i armar och axlar som jag märkat av under året är en hjälp även i detta moment. Kanske vore klokt att få lite teknikhjälp i vattnet ändå, för att spara nacken. Bör undersöka den möjligheten närmare.