Nu kommer den smygande igen, den där känslan av förändring. Den som alltid pockar på när jag stått still för länge på samma plats. Den har hållt sig borta ganska länge nu men det kan ju ha sin förklaring i studier och barnafödande som gjort vardagen händelserik. Men nu är den här, har väl hunnit vänja mig vid att vara student och lilleman är ju ett helt halvår nu. Dessutom som ett litet försvarsargument är den här förändringen jag känner för faktiskt behövlig.
Jag vill flytta! Inte från staden, än i alla fall, men till nåt större. Vi börjar trampa lite på varandra här i vår trea och inte gjorde det saken bättre att spendera sommaren i huset. Åh, vad det var underbart med allt det utrymmet, då är det ändå inte ett så stort hus. Sonen har kompisar hemma mest varenda dag som han helst vill vara i fred med, framförallt i fred från lillasyster men det är ju lika mycket hennes rum.
Planen har egentligen varit att bo kvar här tills jag är klar med skolan och sen skaffa större om vi bor kvar. Men den där känslan/behovet pockar på. Jag behöver nåt att eftersträva.
Så jag har börjat spana, mitt i bostadsbristen, timing är kanske inte alltid klockren. En femma finns här på området, kostar bara runt 700 mer än den vi har, strax över 50 st i kö hittills och jag har minst ett år för lite i kötid. Men letandet är en del av grejen, det där pockandet!
Klarade seminariet idag, btw, men glömde ett moment när jag skrev sist. Vi har en rapport kvar också i den här kursen men nåt ska man väl författa ihop. det ska inte redovisas mer än det vi gjorde på seminariet idag. Så fortfarande ser jag det som "bara tentan kvar nu" sen får jag pausa, äntligen!!! Längtar ut till praktiken!
Blev just påmind om ytterligare en MYCKET bra orsak att flytta, vi har en dåre till granne som förmodligen jämt flyttar runt sina tavlor för han borrar i betongväggarna mest varje kväll, värst av allt vid den här tiden (efter 22.00). Så just nu väckte han lilleman som låg här i soffan och sussade. Shit, vad arg man kan bli!!!!
Nåja, nu lugnar jag ner mig, söver om honom och varvar ner med True Blood, natti!
På rygg i sängen
Så är min position när detta inlägg författas. Med det vill jag illustrera hur bekvämt det äntligen blev att blogga efter dessa måååånader av väntan på en app!
För just nu uppskattar jag absolut de få tillfällen jag får att just ligga på rygg i sängen och bara slappa. Stunden innan man ska sova när man faktiskt inte kan göra något annat än bara vila i ett medvetet tillstånd, är nog grymt underskattad. Personligen tycker jag så mycket om den att jag håller mig vaken alldeles för länge bara för att dra ut på den. Att sova har jag alltid gillat men det känns alltid som en så kort stund, medveten vila slår det mesta.
Dagen har som vanligt bestått av studier, seminarie imorgon. Men sen är det bara en tenta kvar. Men det är också den praktiska, huga!
Nåväl, om en vecka är den klar, jag är ute på praktik och som grädde på moset börjar Grey's!!!
Bjuder på en bild på lillen som redan upptäckt digitalt utsänd underhållning
Det är mycket nu vettu!
Varför, varför tar man ett beslut att börja studera igen?? Att arbeta är så enkelt, man gör sina timmar och sen går man hem och bara är.. eller är med sina barn och gör hushållsarbete och känner att man har tid till det. Men nä, skola ska man gå och fylla sina kvällar och helger utöver alla dagar med plugg, plugg och plugg!!
Fast det förstås, det är ju fantastiskt roligt och för det mesta kan jag styra bättre över min tid nu än när jag arbetat. Men just nu är det mycket, mycket, mycket att göra!!
Har iaf klarat två delexaminationer kallat duggor så jag är klar för praktik nummer två, bara jag nu gör färdigt praktik nummer ett först. Denna vecka är det ett examaminerande seminarium att fokusera på och ovanpå det stundar den praktiska tentan om rygg och nacke nästa vecka.
För att se det ljusa i det hela vet jag numera hur en praktisk tentamen går till, har alltså med mig erfarenheten från en som gick väldigt bra. Det fungerar ibland lugnade att tänka på det. Men å andra sidan känner jag hur prestationsångesten byggs upp och hur det nästan skulle kännas som ett misslyckande att inte klara det lika bra denna gång. Men jag vet, jag vet, godkänt är det viktigaste!
Gud vad det ska bli skönt när det är över och jag är på väg till mamma för att praktisera på hemmaplan. Hur jag ska klara alla dessa dagar utan barnen är en annan fråga som jag än så länge effektivt skjuter framför mig. Helt ärligt kommer nog de första dagarna kännas ganska bra men sen tror jag inte det är så kul i längden...
Fast det förstås, det är ju fantastiskt roligt och för det mesta kan jag styra bättre över min tid nu än när jag arbetat. Men just nu är det mycket, mycket, mycket att göra!!
Har iaf klarat två delexaminationer kallat duggor så jag är klar för praktik nummer två, bara jag nu gör färdigt praktik nummer ett först. Denna vecka är det ett examaminerande seminarium att fokusera på och ovanpå det stundar den praktiska tentan om rygg och nacke nästa vecka.
För att se det ljusa i det hela vet jag numera hur en praktisk tentamen går till, har alltså med mig erfarenheten från en som gick väldigt bra. Det fungerar ibland lugnade att tänka på det. Men å andra sidan känner jag hur prestationsångesten byggs upp och hur det nästan skulle kännas som ett misslyckande att inte klara det lika bra denna gång. Men jag vet, jag vet, godkänt är det viktigaste!
Gud vad det ska bli skönt när det är över och jag är på väg till mamma för att praktisera på hemmaplan. Hur jag ska klara alla dessa dagar utan barnen är en annan fråga som jag än så länge effektivt skjuter framför mig. Helt ärligt kommer nog de första dagarna kännas ganska bra men sen tror jag inte det är så kul i längden...